Nationella prov - terränglopp i rullstol
Jag har länge haft funderingar kring nationella prov. Är de till stor nytta för staten? Eller för lärarna? När jag har ställt frågor till provkonstruktör har jag fått veta att det nationella provet har ett värde i att kunna visa hur det ser ut med kunskaperna på nationell nivå, att den individuella prestationen är av underordnad roll. Därför ska anpassningar för funktionsnedsättningar undvikas i möjligaste mån. De påverkar resultatet på nationell nivå och inverkar negativt på tillförlitligheten när alla inte har gjort på samma sätt.
Skolverket beskriver på sin hemsida hur nationella prov ska användas: "Skolverket utvecklar kontiunerligt nya stöd för bedömning i olika ämnen. Dels finns de nationella proven som stöd för bedömning och betygssättning, dels finns det bedömningsstöd i flera ämnen och kurser. Bedömningsstöden ska precis som de nationella proven, stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, men är inte obligatoriska för skolan att använda såsom som de nationella proven är." (https://www.skolverket.se/bedomning 2014-04-18)
Idag läser jag i SvD att nationella proven i svenska och engelska inte mäter det som ingår i den kurs som de ska fungera som betygsstöd till (Ahlstedt, Norman, Västskär. SvD 2014-04-18). Vad är det då man mäter? Otillräcklighet i största allmänhet?
Är värdet med de nationella proven värt det lidande och den risk för felaktiga betyg som föreligger? Jag tycker inte det.
Länk till den mycket tankeväckande artikeln i SvD: https://www.svd.se/opinion/brannpunkt/3478480.svd